Vad ska jag välja?

Urna

Om man vill kan man välja att den avlidne ska gravsättas i en urna efter kremering. Man kan också välja att samlas kring urnan på begravningen, istället för kistan. En sådan begravning kallas akt med urna. Det är dock vanligast att man har en kista på begravningen, även om man valt kremering inför gravsättningen.

När behövs en urna?

I Sverige kremeras över 80 % av alla avlidna. Kremera betyder att kroppen förbränns till aska i en ugn på ett krematorium. Askan läggs av krematoriet i en enkel pappkartong som sedan går att använda vid gravsättning i minneslund eller askgravlund/plats. Kartongen gravsätts inte utan kyrkogårdsförvaltningen bistår med en liten påse där askan förvaras. De går också bra att gravsätta askan som den är. Dock väljer många att förvara askan i en finare urna tills gravsättning äger rum i minneslund eller askgravlund/plats.

Urna på begravning

Inför begravningen väljer man om det ska vara kista eller urna som man samlas kring. Vid akt eller ceremoni med urna äger kremeringen rum innan själva ceremonin. Du väljer sedan en lämplig urna som finns med under ceremonin istället för en kista. Här är det viktigt att du väljer en urna som du tycker om tillsammans med till exempel en passande urndekoration, som är en krans av blommor runt själva urnan. Väljer man en urna brukar man placera den på ett bord så att den syns bra.

Typer av urnor

Urnor tillverkas ofta i trä, järn, keramik eller bark. Det finns dock alla möjliga typer av material och färger för urnor. Vid urnsättning är det viktigt att urnorna är biologiskt nedbrytbara. Dessa är oftast tillverkade i bark, keramik, glas och järn.

Lag på kista

Även om den avlidna inte ska jordsättas i kista behövs det en kista för transporten och kremeringen. Det är det lag på i Sverige på grund av arbetsmiljörättsliga skäl. Vid direktkremering köper man en enklare kremeringskista.