Vad är en bouppteckning?

En bouppteckning summerar skriftligen den bortgångnas tillgångar och skulder och fungerar sedan som underlag för bodelning och arvskifte.

Den person som enligt lag eller testamente har rätt till arvet blir dödsbodelägare. Om ni är flera personer som blir dödsbodelägare ska ni tillsammans representera dödsboet och behöver enas om vad som ska göras med de tillgångar som finns kvar. Om det finns efterarvingar, det vill säga någon som har rätt att ärva när den efterlevande maken eller makan också avlider, ska de också vara med när bouppteckningen görs.

Utöver det ska två oberoende personer, två förrättningsmän med juridiskt ansvar, delta. De ser till så att allt går rätt till enligt lag, antecknar om det finns äktenskapsförord eller
testamenten och ansvarar för att tillgångarna värderas riktigt.

När ska bouppteckningen göras?

En bouppteckning måste göras inom tre månader efter att någon avlider, och efter ytterligare en månad ska den vara inlämnad till Skatteverket. Ansvaret för att en bouppteckning görs ligger på den som kände den bortgångne personen och dennes tillgångar bäst. I juridisk mening kallas denna person för bouppgivare och är ofta en make, maka, sambo, barn eller annan närstående.

Om den som har avlidit lämnar efter sig väldigt små tillgångar, till exempel om tillgångar och försäkringar inte täcker begravningskostnaderna, kan bouppteckningen ersättas av en dödsboanmälan. Initiativet till en dödsboanmälan måste tas av bouppgivaren och innebär att Socialkontoret tar över. De prövar om det går att göra en dödsboanmälan och ansvarar för att den blir gjord.

Behöver du hjälp med bouppteckningen?

Ofta kan det kännas svårt eller övermäktigt att sitta med en bouppteckning. Eftersom det är viktigt att bouppteckningen följer de regler som finns kan det vara klokt att ta hjälp med bouppteckningen.